Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.




Translate

fredag, augusti 27, 2010

Constraint Induced Therapy

En skada på hjärnan kan medföra en förlust av funktion i någon del av kroppen rörelsemässigt eller kanske kongnitivt. Vid stroke är det ingen ovanlighet med nedsatt rörlighet i en extremitet eller sida. Då har man ofta koncentrerat sig på att låta den andra extremiteten ta över en del av funktionen säger man ofta när man presenterar just metoden constraint induced therapy; så är emellertid inte min erfarenhet utan man har i varje fall i Sverige länge strävat efter att återfå funktion i den "förlamade" kroppsdelen, däremot har man kanske inte gått så intensivt in för det som i just Constraint Induced Therapy där man i stort sett låser den friska armen, handen om det är där besvären finns för att den skadade armen skall intensivtränas. Träningen går i första hand ut på att vara med patienten intensivt en stor del av dagen ( hos vuxna 6 timmar och träna funktion samt göra det under 10 veckodagar i följd).
Träningen går ut på att utnyttja hjärnans plasticitet för att skapa ny banor, förstärka försvagade nervbanor. Det är viktigt att terapeuten är med och kontrollerar upp att nödvändiga grupper aktiveras.
Här en video om en flicka med CP skada ( medfödd skada på hjärnan) som gav henne försvagning i höger sida.
Constraint Induced Therapy kan också användas vid förlamningar vid MS.


Metoden är uppfunnen av professor Edward Taub, University of Alabama. Behandlingen går ut på att återskapa och förstärka nervbanor till skadade nervbanor, vilket i detta fall innebär intensiv träning av "nervbanorna", dvs de funktioner man vill träna. Man kanske kan säga att det handlar om Use it or lose- vilket rimmar på engelska men på svenska kan översättas med använd din funktion eller förlora den. Detta inbegriper också vad som händer i hjärnan om man inte använder en nervbana kommer den att fungera dåligt, med det menar jag inte att det omvända gäller, dvs att en dåligt fungerande nervbana beror på att man inte använt den. Det är dock en kunskap som kommit fram att nerver som har kontakt med varandra frekvent bildar mer synapser mellan sig. Det är bland annat det som är neuroplasticitet.

Vad man kanske inte gör idag är att träna skador som är mer än ett år gamla; CI terapin gör detta : se bara på filmen.

2 kommentarer:

  1. Anonym6:59 fm

    Föredrar Feldenkrais-metoden som också utnyttjar hjärnans plasticitet men där den ena halvan lär sig av den andra duktigare halvan.

    SvaraRadera
  2. Ja, Moshe Feldenkrais har nämnts ofta på en del sidor jag läst om neuroplasticitet och inlärning den senaste tiden.
    MVH
    Sune

    SvaraRadera