Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.




Translate

söndag, oktober 12, 2014

IBS

 Ett försök att förklara: orolig mage av den grad att det påverkar livskvalitet




Inledning
För tio år sedan började det klia intensivt. Från början var det en biverkan av interferoninjektioner och lokaliserat till där jag injicerade. Sedan interferon satts ut försvann den irriterade huden och klådan. Jag började med Copaxone i stället men efter bara en månad reagerade jag på den medicinen också med utslag och klåda, nu på hela kroppen. Utslagen försvann långsamt och klådan blev mindre. Men varje kväll återkom klådan och jag fick också feberkänsla och en aning frossa. Ungefär som biverkningarna av interferonet.
Eftersom besvären var borta på morgonen men successivt kom under eftermiddagen började jag fundera på om det kunde vara något allergiskt trots att utredningen inte visade något. Vad gjorde jag under dagen som kunde utlösa det medan det försvann under natten. Var det något jag åt? Ett en periods prövande kom jag fram till att försöka med en stenåldersvariant av kost där jag framför allt uteslöt mjölkprodukter och gluten. Och då försvann mina besvär  ganska snabbt-både klådan och frossan. Efter en månad började jag sätta in mjölkprodukter igen och det gick bra. Sedan började jag med bröd som innehöll vetemjöl. Det gick också bra tyckte jag första dagen. Nästa dag hade jag nästan glömt bort det men så på eftermiddagen började det klia lite här och där och jag fick lite grann av frossan. Först blev jag förtvivlad men sedan kom jag på att jag hade faktiskt börjat med gluten igen dagen innan. Sedan dess har det varit glutenfritt bröd och glutenfri kost. Jag har inte haft någon mer klåda eller frossa och det är nu åtta år sedan.
Jag tänkte att mina magbesvär också hade fått sin förklaring nu men så var inte fallet. Jag fortsatte och vara väldigt trög i min mage, gasproblematik mm. Jag vill inte kalla det IBS som jag uppfattar som mer besvärande. Det blev bättre sedan jag börjat att äta blåbär till frukost men inte alls bra. I stället har jag fått en kraftigt växlande symtombild från mage och tarm. Jag berättade ganska nyligen om att probiotika hjälpte mycket men i efterhand så har det blivit besvärligare igen dock inte tillbaka till noll. I samband med att jag läste en artikel om glutenkänslighet kom jag in på bl a en diet som används mot IBS och kände att jag behövde läsa vidare, Det hela tangerar också vad jag läst om tarmbakterier och deras eventuella samband med olika sjukdomar. Det här är en bakgrund till varför jag skriver om IBS.
Mina källor:http://www.medscape.org/viewarticle/826120_transcript
Denna video med Professor Peter Gibson is chef för gastrologienheten vid Monash University, Australien.
Sedan finns lite spridda informationer som jag inte dokumenterat.
Den artikel i NewYork Times som inspirerade mig till att vilja veta mera. När glutenkänslighet inte är celiaki









Vad är IBS
IBS är en förkortning av irritable bowel syndrome- irritabelt tarmssyndrom. Syndrom betyder att det är en samling av symtom – Kombinationen av långvariga smärtor i mage och förstoppning kan leda till diagnosen.
Vanliga symtom:
  • mycket gaser och smärta pga detta
  • förstoppning
  • ansträngning vid avföring
  • smärtor i magen, olustkänsla
  • hård, klumpformad avföring
  • känsla av att tömningen vid avföring är inkomplett
  • uppblåsthet
  • svårt att få avföring
  • sura uppstötningar och smärtor i övre delen av buk
  • plötsligt behov att gå på toa
  • smärtor i ändtarm
IBS är ett sjukdomstillstånd där man inte direkt kan peka på orsakerna. Det är ett sjukdomstillstånd som kan likna andra. De inflammatoriska sjukdomarna Crohns sjukdom och ulcerös colit kan i begynnelsen ha likartade symtom. Man kan genom prover skilja sjukdomarna åt. Provet C-reaktivt protein, CRP, plus ett avföringsprov f-Calprotectin , kan oftast göra att man kan utesluta inflammatorisk tarmsjukdom även kallad IBD, inflammatory bowel disease.






Här är några faktorer man tror kan medverka till IBS:
Födointolerans: Ibland kan långvariga besvär med smärtor och uppblåsthet i buken bero på att man inte tål vissa ämnen som gluten eller laktos, och när man eliminerar dessa kan symtomen försvinna. Glutenintolerans har cirka en procent av befolkningen, 3-5 procent av vuxna svenskar får besvär av laktos i mjölkprodukter, men IBS har mellan 10-20 procent av befolkningen världen över.
Socker består av enkla sockerarter, där har man de vanligaste glukos och fruktos (kallat fruktsocker). Galaktos är en tredje enkel sockerart som i kombination med glukos bildar laktos som finns i mjölk. Mer komplicerade sockerarter byggs oftast upp av kedjor av glukos och fruktos.

Vanligt socker som består av de enkla sockerarterna glukos och fruktos tas lätt upp i tunntarmen. Gluskos ensamt tas också upp lätt men med fruktos är det annorlunda. Om det förekommer i lika mängd stor mängd som glukos sker upptaget bra men finns fruktos högre halt än glukos är upptaget i tunntarmen dåligt och det passerar vidare till tunntarm. Fruktos kan där utsättas för tarmens bakterier och jäsningsprocesser kan sättas igång med produktion av vätska och gaser, med påföljden att tarminnehållet vidgas och vidgas. . Vid jäsningsprocesser kan stor utvidgning ske:

Här har Alisa Burn-Murdoch fotat en sådan process utanför Papa Johns Pizzeria i Edinburgh

Det finns ett antal sockerarter som tas upp dåligt i tarmen och därför kan bli utsatta för jäsning. Detta har gett upphov till den diet som kallas Fodmapdieten som har börjat användas vid den typ av magåkomma som kallas IBS.
Här är exempel på vad i kosten som innehåller fodmaps- dvs mat som kan ge jäsningsprocesser, tarmvidgning och magbesvär. Till en del är det nyttig mat och en lång tid av fodmapdiet i sin helhet kan leda till brister av olika näringsämnen. Klokast är nog att vända sig till dietist om man har IBS.




Typ av mat Med mycket fodmap

Med litet FODMAP
 




Proteiner
Bröd, flingor








Grönsaker
Baljväxter
Råg och veteinnehållande bröd.
Vetebaserade frukostflingor, müsli med torkad frukt, vetebaserad pasta.




Sparris, kronärtskocka, lök, vitlök, bönväxter, linser, sockerärtor, salter med lök och vitlök, selleri, savoykål (kruskål) broccoli, blomkål.


Kött, fisk, kyckling, tofu,
Glutenfritt bröd, surdegsbröd på dinkelmjöl, ris, havre, glutenfri pasta, quinoa




Haricots vertes, böngroddar, bok choy, morot, gräslök, paprika, en del kryddor, gurka, sallad, tomater, zuccini, äggplanta.
Frukt


Mango, nektariner, persikor, plommon, päron, vattenmelon, äpplen.


Apelsiner, bananer, mandariner, vissa melonsorter, vindruvor, blåbär
Mjölk och mjölkprodukter


Nötter och frön
Komjölk, yoghurt, mjuka ostar, grädde, glass.


Cashewnötter, pistagenötter
Laktosfri mjölk och yoghurt. Hård ost




Mandel, pumpfrön, jordnötter

























Fodmap diet har i studier visats ge påtagliga förbättringar. I en studie fann man att så många som 70 procent av patienterna blev förbättrad på denna diet.



Nervreglering. Förhållandet mellan tarm och hjärna.
Tarm och hjärna har starka förbindelser. Det finns gott om nerver ( innervation) i mag-tarmkanalen,. Signaler skickas via nerver till hjärnan från tarmen och signaler skickas via nerver från hjärnan ned till tarmen. Signaler kan också skickas med hjälp av hormoner och signalsubstanser via blodomloppet. På så sätt känner hjärna-tarmsystemet av varandra. Det finns alltså flera sätt som hjärna-tarmsystemet kan aktiveras, stimuleras.:Stimuleringen av nerverna från och till tarm kan förändras och orsaka oregelbunden och abnormal tarmverksamhet. En speciell teori handlar om signalsubstansen serotonin som är inblandad i många nervförbindelser mellan hjärna och tarm påverkande bland annat tarmrörelser, känseln i tarm samt utsöndringar från tarmslemhinnan. Hos IBS patienter kan en obalans i serotoninfunktionen påverka tarmen.
Man kan beskriva IBS-kronisk orolig tarm som att hjärn-tarmsystemet är överstimulerat. Man kan sikta på att minska stimuli till ”maghjärnan”. Överkänslig tarm gör att normal mat kan bli överstimulerande och orsaka IBS symtom hos patienter med IBS. Däremot kan abnormala stimuli orsaka likartade symtom utan att man har överkänslig tarm.

Den värsta stimulatorn för tarmen är att tarmens hålrum ( diameter) kallad lumen spänns ut, diametern vidgas. Vidgningen beror ofta på vad födan innehåller och vad som kan förändra tarmdiameterna är mest vätska och gaser inte så mycket fast föda ( dvs efter att födan kommit ner i tarmen). Fodmap är vissa enkla kolhydrater som kan ge upphov till jäsning i tarm med produktion av vätska och gaser som spänner ut tarmen- något som verkar kraftigt stimulerande på hjärna-tarmsystemet.


Infektioner: Man har också sett att IBS symtom kan börja efter mag-tarminfektioner. Möjligen kan de kvarvarande symtomen bero på att nerverna i tarmen blir skadade. .
Diet: Ibland handlar det om olämplig diet. Lågt innehåll av fibrer kan ge förstoppning. Det kan också vara andra faktorer i kosten som kan ge tarmproblem.
Fysiska och psykiska påfrestningar: I tarmen finns rikligt med nerver. I en stressande situation skall det tas upp mindre ämnen från tarmarna, rörligheten i tarmen minskar. Blodet med syre och annan näring fördelas till muskler och hjärna där det behövs i stressreaktioner. Efter den akuta stressreaktionen kommer återhämtningsfas då energilager skall byggas upp mm. Blodet omfördelas igen. Då skall tarmen börja att ta upp fler ämnen igen, tarmrörligheten skall öka. En kronisk stress kan i längden påverka tarmens funktion på ett negativt sätt med förstoppning och andra symtom. Andra reagerar i stället med diarretendens vid stress.
Arv: I vissa familjer är IBS vanligare än i andra. Detta kan bero på både miljö- och arvsfaktorer.
Farmaka: Efter behandling med mediciner kan tarmen påverkas. Vissa mediciner kan ge förstoppning. Antibiotika kan göra att de tarmbakterier man normalt har i tarmen slås ut och i stället kommer bakterier som kan ge diarréer och andra symtom
Vad är Fodmap?
Fodmap kallas vissa kolhydrater som kan jäsa ( Fermentation). Det rör sig om Oligosackarider: bland vilka finns
  • fruktaner ( inulin och frukto oligosackarider)
  • galakto- oligosackarider
    med förekomst bl a i frukter och grönsaker. Äpple, lök med mera är rika på dessa liksom vete, korn, råg och majs.
Disackarider finns bl annat i mjölkprodukter som innehåller laktos.
Monosackarider ( enkla sockerarter) fritt fruktos med vilket menas att det finns mer fruktos än vanligt glukos i en dietkomponent. Fruktos tas upp långsammare än glukos och speciellt då det finns mer av fruktos i en dietkomponent stannar det länge i tarmen.
and
Polyoler som bl a är sötningsmedlet sorbitol samt mannitol

Detta bildar tillsammans ordet FODMAP, vilket man brukar benämna en diet, som används för patienter med Irritable Bowl Syndrom. Det finns speciella scheman över vilka födoämnen man skall undvika i detta diet. Dieten skall hållas i mellan 2-6 veckor och sedan börjar man återintroducera olika födor successivt. Får man då besvär utesluter man det ämnet och går vidare med nästa.

Fodmapdieten ett sätt att hitta födoämnen man inte tål.
Fodmap dieten i sin helhet skall inte användas permanent utan det är ett sätt att finna ut vad man inte tål. Följer man den i sin helhet en längre tid kan det bli brist på vissa ämnen.Vissa studier tyder enligt ovan att så många som 70 procent kan bli bättre med denna diet. Här är lite frågor och svar om Fodmap. Här är information från Stanford University om Fodmap.



IBS och livskvalitet
Läkare ser ofta diarrer som mer besvärande än förstoppning. Pat tenderar att se det tvärtom. Läkare har tenderat att undervärdera de besvär som patienterna upplever. En undersökning av Gralnek jämförde reflux symtom ( sura uppstötningar,mm), diabetes, frisk normal person samt IBS. Undersökningen visade att IBS var det som upplevdes allra mest besvärande.
IBS har också stor påverkan på arbetsförmågan. En studie av Hahn visade att 30 procent av IBS patienter förlorade åtminstone 1 dag på arbetet under de senaste veckorna pga IBS, 50 procent hade lägre produktivitet pga IBS, 15 procent arbetade färre timmar, 12 procent gick över till hemarbete. Människor förlorade också sina jobb pga IBS. På ett år gick 13 ½ dagar bort av arbete eller skolgång jämfört med friska personer, Sjukdomen har en klart negativ inverkan på livskvaliten.

Slutsats: Jag skall nu pröva att ta bort vissa fodmaps från min diet- åtminstone 2-3 veckor och se vad det resulterar i.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar