Bakterierna i tarmkanalen är med och styr vad vid äter.

Om detta kan man läsa i DN. Hur kan det gå till? Och vad har det för betydelse?

Att vår mikrobiota, som tarmbakterierna kallas med ett annat ord, är viktigt för vår hälsa finns tidigare inlägg om på denna blogg:

Skitsnack.

I stället för fekal transplantation.

Reumatisk sjukdom och tarmbakterierna.

Tarmbakterierna kan påverka vad vi äter enligt en studie av Alcock, Maley and Actipis. Det finns två sätt 1) dels genom att skapa sug efter mat som en sorts bakterier är specialiserade på att bearbeta eller sug efter mat som undertrycker andra bakterier i tarmen med vilka de konkurrerar. 2) dels att göra att vi känner oss olustiga till vi äter den mat som respektive bakterie mår väl av att bearbeta.

Från Gray anatomi

Det finns hundratals mer bakterier i tarmen än vad vi har celler i vår kropp. En del lever på fett andra på socker, andra angriper fibrer. Dessa bakterier påverkar tarmslemhinnan och kan vidare påverka immunsystemet, nervsystemet via nervförbindelser bl a nervus vagus till tarmslemhinnan och också det endokrina systemet.

Genom att släppa ut olika signalsubstanser kan bakterierna påverka våra fysiologiska processer. Mikroorganismer har förmågan att manipulera vårt humör och beteende genom att ändra nervsignalerna i vagusnerven, genom att ändra smakorganens receptorer, genom att producera gifter som får oss att må dåligt och släppa ut ämnen som gör att vi mår bra, säger forskaren Athena Aktipis vid tArizona State University till Softpedia com.

De här bakterierna kan vara viktiga i utvecklandet av fetma och dess följder, cancersjukdomar och sjukdomar som MS, reumatiska sjukdomar om dessa teorier stämmer. Men i studien redovisar man också att det genom diet är ganska lätt att ändra på vilka bakterier vi bär på. Mikrobiotan kan ändras på 24 timmar, säger forskaren Maley.

Genom att mikrobiota lätt kan manipuleras av prebiotika, probiotika, antibiotika, fekal transplantation och dietförändringar finns här möjligheter att påverka de problem som finns med fetma och ohälsosamt ätande skriver forskarna i abstraktet ( sammanfattningen) .