Skitsnack

Ursäkta titeln men det här inlägget handlar om avföring.

Har ni läst om  maskäggscocktail mot MS? Och har ni hört om behandling mot svåra tarminflammationer med ” transplantation av faeces”?

Vad det hela utgår från är vad man tidigare kallade hygienhypotesen men som också kallas ”Old Friends Hypothesis” numera.

Det handlar om våra bakterier i tarmen. De är viktiga för oss. De har varit med oss under evolutionen och medverkat till att vårt immunsystem utvecklats. Vi har så mycket bakterier i vår tarm att dessa innehåller flerfaldigt mer gener än vad vårt egna mänskliga genom (genuppsättning) gör. De är inte bara viktiga för vårt immunsystem utan de hjälper också till i matsmältning och  med metabolismen. Bakterierna kan skydda tarmslemhinnan bl a genom produktion av olika ämnen ( Biotin och folat). De kan till och med producera B12 ( hos vegetarianer i Indien). Skyddet av tarmepitelet ger minskad risk att utveckla tjocktarmscancer.

Old Friends hypotesen innebär att  den urbana miljön med dess levnadsvanor lett till att tarmfloran förändrats med påföljden att också regleringen av immunsystemet förändrats. Immunsystemet måste reagera på och samarbeta med eller motarbeta  de bakterier som finns i tarmen.

Man har börjat att införa ny tarmflora i ändtarmen på patienter med svåra tarminflammationer, till exempel efter att man fått behandling med kraftig antibiotika som slagit ut de vanliga bakterierna och det i stället utvecklats nya bakterier som orsakar inflammation i tarm och diarré eller andra symtom.

En av de två Nobelpristagarna avseende Helicobacterbakterien och magsår Thomas Borody arbetar med just så kallade fekala transplantationer. Första transplantationen av avföring ( fekal transplantation) gjorde han på 80-talet och han har vid det här laget utfört över 1500 sådana transplantationer. Det är huvudsakligen personer med irritabel colon syndrom som behandlas men det händer att de samtidigt har någon annan åkomma som acne, kronisk trötthetssyndrom och också MS. Man har då lagt märke till att de efter transplantationer ibland blivit förbättrade även avseende sina andra diagnoser.

Här skriver Borody  och kollegor om tre fall av MS:

Fall 1: En 30 årig man med förstoppning, yrsel och försämrad koncentration samt MS diagnos och trigeminus neuralgi.

Neurologiska symtom var allvarlig svaghet i ben och han behövde rullstol. Han hade också en inoperad kateter för urinen.

Hade tidigare misslyckats med bl a Interferonbehandling.

Patienten fick fem transplantationer med avföring och förstoppningen försvann helt. Intressant nog förbättrades hans MS successivt, han återfick förmågan att gå och man kunde ta bort hans kateter. Först sågs det hela som att ett skov gått över men patienten förblir nu bra efter 15 år utan skov.

Fall 2: 29-årig rullstolburen man med atypisk MS diagnos och allvarlig förstoppning. Han hade parestesier ( krypningar) och svaghet i ben.

Han fick 10 dagar med avföringstransplantationer och hans förstoppning försvann.

Han noterade en successiv förbättring avseende neurologiska symtom och återfick gångförmågan, parestesierna gick långsamt tillbaka. Tre år senare har patienten normal rörelseförmåga, normala urin- och tarmfunktioner.

Fall 3: En 80-årig kvinna med allvarlig kronisk förstoppning, smärtsamma krampsmärtor i analområdet ( proctalgia fugax) och allvarlig muskelsvaghet som gjorde det svårt att gå. Hon hade fått diagnosen atypisk MS. Patienten fick fem avföringstransplantationer med snabb förbättring av förstoppning och ökad energi. Då det gått åtta månader rapporterade hon att hennes tarmbesvär helt försvunnit och de neurologiska symtomen var förbättrade och hon gick nu långa avstånd utan någon hjälp. Två år efter transplantationerna av avföring hade hon inga symtom.

.

Intressant tycker jag.

 Forskning visar att tarmfloran påverkas av många saker bl a av vad man äter. Man har undersökt barn i Italien och barn i en by i Burkina Faso och fann helt olika tarmfloror hos dessa grupper. Gruppen från Burkina Faso åt närmast en stenåldersdiet med mycket växter medan den andra gruppen hade en västerländsk diet med mycket kött. Det finns givetvis flera saker som påverkade deras tarmfloror men det finns andra typer av forskning som visar att långvarig kostomläggning förändrar tarmfloran.

Kanske kan diet påverka autoimmuna sjukdomar via dessa mekanismer?

Det verkar finnas flera sätt som vi kan påverka kronisk inflammation.  I förra inlägget skrev jag om att det är viktigt att sova bra. Vad man äter har också betydelse kan man misstänka av det här. 

Känns den här terapin motbjudande? Skulle du kunna tänka dig att få fekal transplantationer  om det skulle bli en studie med sådan terapi? Se enkät i marginalen?