Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.




Translate

torsdag, maj 02, 2013

Ett skäl till att äta mer vegetarisk. hur djuren har det i djurfabrikerna


Vad jag tycker mig ha förstått senaste året är att beträffande fetter och då speciellt de essentiella fettsyrorna och omega-3 så går det utmärkt att hämta det från växtvärlden i varje fall utifrån de forskningsresultat man har nu. Att man inte skulle få tillräckligt med proteiner, tillräckligt med kalk och liknande om man inte äter kött eller mjölkprodukter finns det inga som helst belägg från- tvärtom frakturer och osteopeni är vanligare i länder där man intar mycket mejeriprodukter, proteiner från växtvärlden tycks mindre behäftade med sjukdomsrisker än proteiner från kött

               kanske har det  med hur maten produceras?



Jag håller just nu på att läsa Jonathan Safron Foers bok Äta djur - har nyligen läst ett avsnitt om kycklingproduktion och kycklingfarm. Såg nu på Rapport om djurrättsaktivisters rapporter från kalkonfarm i Skåne och läste om det på Aftonbladet och Kvällsposten.
Kycklingfarmer kom till av ett misstag. Det var lantbrukarhustrun Celia Steele som på 20-talet av misstag fick levererat 5000 kycklingar i stället för de femtio hon beställt. Hon beslöt sig för att behålla dem och föda upp dem. Det hela gick bra ekonomiskt och nästa år beställde hon fler. 10 år senare hade familjen Steele ett flertal farmer där de födde upp kycklingar. Men det var bara början.

Jonathan Safran-Foer gjorde nattliga besök på kycklingfarmer med en djurrättsaktivist. De besökte bland annat en farm X med tjugo lador på rad. Dessa var cirka 14x150 meter och inrymde vardera 33000 kycklingar. Enligt den amerikanska myndighet som anger riktlinjer hur mycket utrymme djur behöver rör det sig om 7.4 kvadratdecimeter vilket betyder att det är något större än ett A4 ark som ett vuxet djur skall förfoga över.
Hur ser det ut i Sverige? Utanför Valskog byggdes en kycklingfarm med cirka 8000 kvadratmeter 2011.
Dit levererades 125 000 kycklingar, vilket blir cirka 6.5 kvadratdecimeter per kyckling. Nu kanske inte detta är den korrekta siffran man kanske utnyttjar andra utrymmen och liknande.
I Kävlinge ville man utöka en kycklingfarm med 250 000 djur med ytterligare 115000 vilket orsakade protester från grannarna. Företaget ”producerar” 1 750 000 slaktkycklingar per år. Det självdör cirka 50000 kycklingar varje år. Dessa förvaras i en container innan ett annat företag tar omhand kadavren. Förvaringen av de döda djuren skapar en outhärdlig stank enligt grannarna. Det finns alltså stora ”kycklingfarmer” i Sverige även om förhållandena kanske är något annorlunda jämfört med USA. Att 50 000 kycklingar självdör per år på en anläggning talar också ett visst språk.

Slaktkycklingens utrymme i världen är 7.4 kvadratdecimeter
Jonathan Safran-Foer beskriver kycklingfarm X så här: 33000 rektanglar om 7.4 kvadratdecimeter med en slaktkyckling per rektangel. Fönsterlösa väggar, tak. Automatiska system med antibiotikaspetsad utfodring, vattning, värme och ventilation. (Antibiotikaspetsad utfordring är inte tillåten i Sverige eller EU men efter senaste tiden köttskandaler kanske man inte skall vara helt säker på att fusk förekommer).
En mängd kycklingar dör och ännu fler är sjuka.
Man vill ha en kyckling som växer så fort som möjligt- och man prioriterar muskler och fett men inte skelettet- med skelettdeformiteter som följd. Tre av fyra kycklingar har missbildade ben och fötter och sannolikt plågas de av smärtor och värk pga detta. Djur känner också smärta är ett av Safran-Foes budskap och djur kan lida. Enligt Safran-Foer dör 1-4 procent av fåglarna en smärtsam död- något som knappast förekommer utanför djurfabrikerna. Foer säger också att 5 procent av slaktkycklingarna värden över dör pga att de får sjuklig vätskeansamling i buken, ascites. (Ascites får människor på grund av bland annat leversvikt, svält. De svältande barn man ser med uppsvällda magar har ascites pga proteinbrist. ) På farmen i Kävlinge dör 50 000 av 1 750 000 dvs 2.9 procent. En siffra som ligger lägre än de amerikanska siffrorna.
Hur är kycklingarnas liv?
Första veckan är det ljust hela tiden- kycklingarna äter mer då. Därefter släck ljuset 4 timmar per dygn. Givetvis blir de tokiga skriver Safner. Trängsel, smärta och aldrig ro. Senast 42 levnadsdagen slaktas de- de är då ännu inte så mogna att de börjat slåss om sin plats i hierarkin. Enligt författaren är 95 procent infekterade med E.coli bakterie- en tarmbakterie och mellan 40-75 procent är infekterade ute i handeln. 70-90 procent är infekterade med campylobacter. Som alla vet är det viktigt att kycklingar är väl genomstekta.
Hur får den amerikanska broilern sin smak?
De injiceras med ett spad med saltlösning. Det sker i samband med att de avlivas. Själva avlivningen skriver Safran-Foer går till så att de är paralyserade av elektrifierat avkylande vattenbad- dock inte bedövade vilket bland annat gör att de kräks och skiter. Och sedan med hjälp av maskin skärs halsen av innan man åker ner i skållningsbadet. En del har då avlivningen missat och de är fortfarande vid liv. Det finns folk anställda som skall göra detta. Enligt National Chicken Council avlivas 180 miljoner årligen på felaktigt sätt och ungefär fyra miljoner kycklignar åker ner i skållningsbadet levande och vid medvetande. Deras bajs och urin och var finns sedan i bajssoppan som de doppas i. De eventuellt friska fåglarna infekteras i det badet.Tidigare ansågs detta vara farliga smittämnen men nu betraktas det enligt Safran-Foer som kosmetiska skavanker. I Europa är den strömstyrka så stark så att den det skall avliva eller i varje fall bedövade innan de töms på blod och skållas.
Man undrar varför inte samma i USA. Är det principen-PIP- profit improvement programs eller cost reduction- det vill säga man jag varje liten summa för till slut blir detta miljoner med tanke på vilket stort antal i detta fall kycklingar det gäller. Att inte bedöva eller avliva gör kanske till sist att man sparar några miljoner och kan sälja billigare kycklingar.

Vi har ökat vårt intag av kyckling, kalkon, kött i mycket hög grad under 19- och 20-talen. Köttprodukter till frukost, lunch och middag är ingen ovanlighet. Om man minskade inköpen skulle säkert maten bli dyrare men så här kan det inte fortsätta. Det här är koncentrationsläger för djur.

Så här skall våra fjäderfjän ha det:



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar