Kan infektioner i tarmen göra att vårt immunsystem klarar av att bekämpa autoimmuna sjukdomar bättre? Såna tankar finns. De sammanfattas av termen hygienhypotesen.Här tidigare inlägg om maskäggscocktail och MS samt hygienhypotesen.
Lite ytterligare bakgrund till hygienhypotesen och MS. Jag hämtar detta framförallt från Wisconsinforskaren John Fleming University of Madison.
En undersökning med maskäggscocktail är på gång. Jag är inte riktigt säker men det verkar som det är svårt att få deltagare:
The study is set to start this summer. |
Till samma artikel finns också en video. Jag skulle nog ställa upp om jag bodde i Wisconsin och eljest uppfyllde kraven. Kanske är det synd att farfar flyttade därifrån till Värmland. Det är nog äckelfaktorn som spelar in, men vi sväljer ju en massa bakterier varje gång vi intar någor och dessutom har vi alla ett tunt fekalt( avförings) lager på huden fick jag lära mig då jag läste bakteriologi. Så här är lätt att skriva men i själva verket är jag nog inte så tuff.
Fleming säger att samlade data visar på en kraftig stegring av allergier och autoimmuna sjukdomar som typ I, insulinberoende, diabetes ökar kraftigt i USA och andra liknande samhällen medan de är ovanliga i de så kallade utvecklingsländer och det tarvar en vetenskaplig förklaring. Den så kallade hygienhypotesen är en sådan hypotes som söker förklara dessa förhållanden och den innebär att minskningen av allvarliga infektioner i västliga länder som följd av bättre hygien, vaccinering och utveckling av antibiotika kan förändra immunsystemet så att det börjar reagera på substanser som eljest inte ger upphov till immunreaktioner som vid allergi och autoimmunitet.
Hygienhypotesen är förenlig med andra teorier om orsaker till autoimmuna sjukdomar, fortsätter Fleming, förklaringar baserade på exempelvis genetik. Hygienhypotesen säger blott att bristen på vad som i utvecklingshistorien (evolutionen) varit normala infektioner kan vara en faktor som bidrar till att en person utvecklar en sjukdom på grund av ärftlig disposition eller andra predisponerande faktorer. En snabb förändring av sjukdomsförekomsten inom en snäv tidsram som med allergier och autoimmuna sjukdomar talar för att det är förknippat med miljöfaktorer. Det finns stöd för hygienhypotesen i olika typer av undersökningar som epidemiologiska, grundforskning i immunologi, forskning på djurmodeller och försök på människor med så kallad probiotika. (Probiotika, tillsatser av bakterier nyttiga för bland annat tarmhälsan. Normalt har man en tarmflora, som samverkar med andra faktorer till ex. enzymer i att omhändertaga födan. Om denna flora förändras genom exempelvis antibiotika behandling kan man få symtom från tarmen. Probiotika är bakterier som klarar att passera magsäcken med dess sura miljö och påverka bakteriesammansättningen i gynnsam riktning. Läs mer om probiotika på net.doktor.)
I dessa studier har man funnit T-regulatoriska celler har en minskad aktivitet vid allergi och autoimmunitet. Dessutom har man i djurförsök återställt dessa cellers aktivitet genom att exponera dem för infektionsframkallande mikroorganismer typ maskar eller produkter som kommer från dem.
Fleming säger att å ena sidan finns det en hel del som tyder att infektioner kan vara en orsak till MS eller spela en utlösande roll. Å andra sidan finns saker som talar för hygienhypotesen; man har funnit ämnen produclerade av infektionsframkallande mikroorganismer som kan förhindra eller hejda autoimmun sjukdom. Ett exempel är från djurmodellen av MS EAE där experiment visat att genom att skapa en infektion och /eller immunsvar med masken Schistosoma mansoni kunnat göra sjukdomen mindre allvarlig. Dessutom visar statistiken att det finns en sorts tudelning av förekomsten av MS och infektioner med parasiter. Man har också funnit att MS ökat i områden där de sanitära förhållandena förbättrats. (Samtidigt är det kanske också lättare att ställa diagnos i de områden där förhållandena förbättrats). Det finns många immunologiska fynd som gjorts vid MS och ett av dem är att man funnit reduktion i aktiviteten hos T regulatoriska celler.
En liten undersökning av MS sjuka som hade en mild tarminfektion:
Forskare i Buenos Aires rapporterade förra året att man följt 12 MS patienter som hade infektion i tarm, ( Detta var en infektion som inte gav några symtom och diagnosen sattes med en undersökning av vita blodkroppar / övervikt av eosinofila granulocyter vid en så kallad diff, typiskt för parasitinfektion/ vilken visade pågående infektion, vilket man inte brukar behandla hos vuxna). Man hade en kontrollgrupp med 12 MS patienter vilka var friska ( från tarmparasitinfektion). I övrigt var de jämförbara beträffande sin MS sjukdom från början av undersökningen,. ( Kontrollgruppen var matchad.) Man hade dessutom en kontrollgrupp med friska personer. Man följde patienterna neurologiskt med bland annat MRT och dessutom gjordes immunologsika prover. Uppfölningen var i genomsnitt i 4,5 år och man fann att de infekterade patienterna hade dramatiskt färre skov, deras progression försämring av handikapp var mindre, och lesionerna på MRT visade en bättre bild i gruppen med infektion, Man fann också att cytokinerna var av den typ som karaktäriserar antiparasit svar, dvs svar av Th2 typ i stället för den typ som är typisk för MS. Man fann också ett ökat antal av T regulatoriska celler hos de infekterade cellerna.
Alltså en liten studie, en studie som inte var ”blind”.
John Fleming poängterar att det det en del förhållanden, som talar för att svar av Th2 typ kan orsaka sjuklig förändring i immunsvaren och kanske vid MS och han avråder från att man skall experimentera från alternaiva behandlingar med probiotika och liknande om det inte är i vetenskapliga försök.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar